Warning We use cookies to improve your experience on our site. Cookies enable you to enjoy certain features (like saving your bag), social sharing functionality (for Facebook, Instagram, etc.) and to tailor messages and display ads to your interests (on our site, and others). They also help us understand how our site is being used. By continuing to use our site you consent to use our cookies. I agree

Kondens på takfönster

Fel på produkt eller en oundviklig process

Man pratar ofta om problemet som kallas "svettiga fönster". Även om det är ett allmänt problem med fönster, förekommer det främst med takfönster. Eftersom är de monterade i taket är dem särskilt utsatta för miljöpåverkan som regn, hagel och skillnader i temperatur; dessutom erbjuder de ett större angreppsområde för den stigande luften än vertikala fasadfönster. När en varm, fuktig luft träffar den kalla rutan svalnar den och en del av fukten kondenserar på rutan (övergången mellan ånga till vatten kallas för kondensation/kondensering). Ju bättre isolering på vinden, desto högre kondensnivå dvs. trots att eventuell vattenångsdiffusion i isoleringsskiktet stannar vattenånga kvar i rummet/på vinden. Både nya byggnader och gamla men välrenoverade byggnader är särskilt lufttäta idag, vilket är bra för energibalansen, men inte perfekt för inomhusklimatet. Det betyder att fukt som genereras inne kan inte komma ut.

En liten mängd av vattenånga, som huvudsakligen sätter sig på glaset och de omgivande elementen, kan därför betraktas som en ganska normalt process. Men om du upptäcker att ditt fönster fylls med vattenånga mellan rutorna, betyder det att fönstret har tappat sina värmeisolerande egenskaper och måste bytas ut.

Särskilt under den kalla årstiden kan du se att små vattendroppar bildas inte bara på rutan utan också på fönsterkarmen. Kondens uppstår främst efter aktiviteter som medför hög fuktnivå, t.ex. matlagning, tvätt eller dusch. Det betyder att luftfuktigheten spelar en viktig roll för att motverka kondens. Det är känt att vatten alltid uppstår där den varma, fuktiga luften möter en kall yta. Som ett resultat av kylningen kan luften hålla mindre fukt, så att ett överskott kondenseras och i form av vattendroppar dyker upp på den kalla ytan. Rumstemperaturen spelar därför en viktig roll, liksom temperaturskillnaden mellan inne och ute. Om temperaturskillnadrena är högre än 20 ° C och luftfuktigheten är över 60% uppkommer kondensationen. Kondens sker framförallt under kallare årstiden när temperaturskillnadrena mellan dag och natt är extremt hög. När luften värms, kondensen dunstar bort. Om det finns andra faktorer, till exempel mycket snö på takfönstret, kan det i extrema situationer till och med leda till att kondens fryser på insidan av ramen och skadar strukturen, särskilt träfönster.

I allmänhet är kondensvatten inte skadligt. Det finns trots allt två områden där kondens kan ha en negativ inverkan.

  • Å ena sidan gäller det takfönstretsmaterial - trä är naturligtvis särskilt känsligt här - men även beklädnaden i taksparren runt fönstret, som ofta är gjord av gipsskivor. Fukt främjar bildandet av mögel på sådana ytor. Förutom de rent estetiska aspekterna har fukten också en skadlig effekt på byggnadsväven.
  • Det andra området är invånarnas hälsa. Att bo i en fuktig miljö kan leda till hosta och andfåddhet. Och när mögel har väl etablerat sig, finns det andra negativa effekter på hälsan t.ex. allergiska reaktionen.

Om kondens uppstår kan det inte antas att produkten är defekt utan att det är en naturlig process. På grund av de negativa effekterna bör kondens, om möjligt, undvikas eller åtminstone minskas. Det finns ett par mycket effektiva sätt att göra detta:

  • Kortvarig vädring - fönstren ska öppnas helt 3-5 gånger varje dag i 10-15 minuter åt gången. Om det finns möjlighet att ”göra luftdrag” är det ännu bättre. För att göra detta, öppna samtidigt två takfönster som ligger mitt emot varandra. På detta sätt kan du snabbt uppnå ett motsvarande luftutbyte med minimal värmeförlust. Ventilation orsakar utbyte av luft och den fuktiga inomhusluften släpps ut på utsidan.
  • Fönster med naturlig ventilation - detta möjliggör ett konstant utbyte av luft från den fuktiga insidan med frisk utomhusluft även när fönstret är stängt.
  • Håll rumstemperaturen så konstant som möjligt under hela dagen. Värmen bör anpassas till användningen av rummen. Rekommenderas: sovrum 18 ° C, barnrum, badrum 23 ° C, källare - inte mindre än 15 ° C. Luftfuktigheten bör vara mellan 40-60% i lägenheten och upp till 70% i badrummet.
  • Avlägsna regelbundet kondensat/vattenånga för att förhindra mögel.
  • Radiatorernas placering. Det rekommenderas att montera en radiator under varje takfönster. Det bör finnas ett avstånd på minst 10 cm mellan fönsterbrädan och radiatorn för att säkerställa att varm luft kan cirkulera. På detta sätt kan den extrema kylningen av fönsterrutan undvikas och risken för vattenånga minskas. Dessutom absorberar den stigande varma luften redan ackumulerad kondens och säkerställer snabbare torkning.
  • Undvik luftfuktare och vattenförångare på radiatorer om möjligt.
  • När du lagar mat och duschar, öppna fönstren så att fukten kan släppas ut direkt. Håll samtidigt innerdörrarna stängda så att fukten inte kan spridas till andra rum.
  • Torka inte tvätt i vardagsrummen för att inte öka luftfuktigheten.
  • Särskild uppmärksamhet bör ägnas "fuktkällorna" i rummet, särskilt på vintern. Det betyder att tillfälliga aktiviteter som matlagning eller duschning, hög närvaro i hemma ökar också luftfuktigheten, liksom växter eller husdjur. Så det är bättre att dela upp sådana källor, särskilt på vintern.

Comments

No posts found

New post